Det finns belägg för att nyckelharpan har använts i Sverige sedan 1500-talet, och kanske ännu tidigare, då man funnit avbildningar av nyckelharpor i svensk kyrkokonst som kan dateras mellan 1460 och 1525. Ett exempel är kyrkomålningarna i Lagga kyrka, som är från 1498. Liknande avbildningar finns i dansk konst från samma tid. Det allra äldsta belägget kan dateras så långt tillbaka i tiden som till 1350. Det består av en relieffigur på porten till Källunge kyrka på Gotland. Figuren spelar ett instrument som kan vara en nyckelharpa. Man trodde tidigare att vallonerna hade fört med sig nyckelharpan till Sverige, men de kom inte hit förrän under 1600-talet, och vid det laget hade nyckelharpan redan etablerats som ett folkinstrument i Uppland, där nyckelharpan än idag har starkast traditioner. Nyckelharpan skulle med tiden också sprida sig och få fäste som folkligt instrument i Dalarna, Hälsingland och Ångermanland. Vissa har hävdat att nyckelharpan har sitt ursprung i Tyskland, då det även finns avbildningar där av instrumentet, från 1500-talet. Förespråkare av denna teori menar att kulturöverföringar oftast har gått från den europeiska kontinenten och norrut, och inte tvärtom. Det som talar för ett svenskt ursprung är de mycket äldre avbildningar som funnits här, de äldsta i världen. Även senare belägg finns självklart för nyckelharpans användning och existens, till exempel Bellmans beskrivningar om hur nyckelharpan spelas på krogar i Stockholm under 1700-talet: ”Den tiden förspordes ständig gästning, oupphörligt dansande, jemn musique af Nyckelharpor och violer, samt ett oaflåteligt trumlande, med hvirfvel på hvirfvel utan för krogdörrn.”
Oavsett var nyckelharpan har sitt ursprung är det i Sverige som den har utvecklats genom historien, och det är här som den har överlevt som folkinstrument ända fram till idag. Utvecklingen skulle framförallt gälla nyckelharpans fysiska form. Genom historien har nycklar lagts till, ljudhålens form och placering har förändrats och stränguppsättningen likaså. Till skillnad från många andra instrument har dock äldre varianter av nyckelharpan levt kvar tillsammans med de nya.
Några av de viktigaste förändringarna av nyckelharpan var de som August Bohlin bidrog med i början av 1900-talet. Han lade till en tredje nyckelrad, bytte ut nyckelharpans tidigare oxögon mot de f-hål som finns inom fiolinstrumentens familj och lade till flera resonanssträngar. Idag används fortfarande i princip samma konstruktion som Bohlin skapade, även om vissa förändringar har gjorts för att göra instrumentet mindre och lättare.
Om du vill lära dig mer om nyckelharpan och dess historia finns ett stort utbud av olika dokumentärer hos C More Play, bland annat om musikhistoria.